Gotland – De hundra kyrkornas ö

Det är inte för inte som Gotland kallas de hundra kyrkornas ö. Vi står i en bygd där du ofta kan se från ena kyrktornet till nästa. Kyrkorna välkomnar dig att komma in och ta del av en andlig upplevelse och en konsthistorisk skatt. Något som generellt är väldigt ovanligt i Sverige men kutym på Gotland är att kyrkorna står öppna dagtid från mitten av maj till mitten av september. Så nästa gång du passerar en kyrka, stanna till, gå in och låt dig överväldigas av dess arkitektur och historia. Det är en upplevelse att stiga över tröskeln in i en kyrka och transportera sig bakåt i tiden ända till medeltiden. På Gotland har det funnits kyrkor sedan 1000-talets slut. Det finns 92 kyrkor på ön som är byggda före 1350. Vilken kulturskatt!

Tänk om väggarna kunde tala! Vad skulle de berätta för oss, dessa magnifika, 800 år gamla väggar i våra medeltida gotländska kyrkor? Kanske vill de berätta och vittna om alla de människor som generation efter generation kommit med sin glädje, sin sorg, sin oro och sina frågor, stora som små. Under dessa fantastiska valv, målningar och dekorationer har socknens människor samlats för att viga sig, välkomna och döpa sina barn samt för att ta farväl av nära och kära vid begravningar. Människors hela liv ryms innanför dessa väggar. När vi sitter i kyrkbänken är det inte bara historiens vingslag som vi känner. Det är så mycket mer. Det är många generationers erfarenhet av Gud och andlighet. Det är känslan av att vara en länk i en kedja av människor som genom århundradena suttit här och med förundran i hjärtat tagit in både kyrkans ord och hennes konstskatt i allt från väggmålningar och altarskåp till triumfkrucifix, och därigenom fått uppleva ett möte med det gudomliga.

Besök en eller besök alla

Om du vill krydda ditt besök med lite spänning kan du på kyrkjakt.
I boken Kyrkjakten som är utgiven av Visby stift har 37 kyrkor valts ut som visar på en bra bredd av Gotlands 92 medeltida kyrkor. Det är alltifrån stora pampiga katedraler till små enkla romanska kyrkor, men även en romantisk ruin. I boken kan du läsa lite mer om varje kyrka, få tips på vad du ska se, ibland kan det vara lite ovanliga saker och ting, för kyrkorna har mycket att berätta. Så gå på kyrkjakt, pricka av, lös uppdragen, upplev och lär dig mer om människors tro och liv, konsthistoria och arkitektur. Och kanske hinner du också med en stunds stillhet och ro. Du hittar Kyrkjakten i de kyrkor som deltar samt i bokhandeln och på Turistbyrån.

Kristendomen kom till Gotland

Hur Gotland blev kristet står att läsa i Gutasagan som skrevs ner i början på 1200-talet.
Gutasagan är den avslutande delen av Gutalagen och är nedtecknad på gutamål. I Gutasagan står att läsa till exempel om öns rättsliga ställning i förhållande till Sverige, och dess faktagrundande delar tar upp överenskommelser med sveakungen, om kyrkobyggandet på ön och den kyrkliga anslutningen till Linköping stift.

Så här står det i Gutasagan om hur kristendomen kom till Gotland:

Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur …Siþan en menn orþu almennilica cristnjr þa gierþis kirchia annur alandi j altinga bo han war fyrstj j miþalþriþiungi … Siþan warþ þriþi gar a landi j farþaim j sunnarnasta þriþiungi af þaim briscaþus kirchiur allar j gutlandi þy et menn gierþu sir kirchiur at mairu maki.

Svensk översättning:
Sedan gutarna sett kristna mäns seder, lyssnade de till Guds bud och lärda mäns undervisning och tog enhälligt emot kristendomen av egen fri vilja och utan tvång, så att ingen tvang dem till att bli kristna. Sedermera då kristendomen vunnit allmänt erkännande byggdes den andra kyrkan på Gutland i Atlingbo. Det var den första i mellersta treningen. Sedan byggdes den tredje kyrkan i på Gutland i Fardhem i södra tredingen. Därefter växte kyrkor upp överallt på Gutland, allteftersom man byggde sig kyrkor till större bekvämlighet.

I Gutasagan betonas de ömsesidiga överenskommelserna mellan gutar och sveakungen samt mellan gutar och biskopen. Särskilt betonas att gutar blev kristna av egen fri vilja.

Kyrkorna växer fram

På 1000-talet kom kristendomen till ön och man börjar bygga de första kyrkorna. Till en början bygger man små träkyrkor, så kallade stavkyrkor. Men på 1100-talet får träkyrkorna lämna plats för kyrkbyggen av sten. Dessa första stenkyrkor var relativt små och mörka men bildrika med rundbågade, så kallade romanska portaler, fönster och valvbågar. Nya ideal kom att råda på 1200-talet varför man helt eller delvis river de första stenkyrkorna men återanvänder stenmaterialet för nybyggena som präglas av öppna och välkomnade portaler och rum och nu tar spetsbågestilen över, de så kallade gotiska formerna. Ombyggnadsarbetet pågår in på 1300-talet genom att man höjer tornen och utbyggnader av långhus och kor påbörjas eller planeras. Men omkring 1350 avstannar all verksamhet. Gotlands storhetstid är förbi och tillika det höga välståndet som satt sin prägel på kyrkobyggandet på ön. Kyrkorna som från början troligen var tänkta att bli varandra ganska lika blir stående, stelnade med sina olikheter beroende på hur långt man hunnit i sina ombyggnadsplaner. Därför är kyrkorna exteriört på Gotland idag på sätt och vis lika men ändå unika.
Interiört tillkommer dock under 1400- och 1500-talen väggmålningar såsom till exempel bildserierna om Jesu lidande (passionsfriserna). Från 1600-talet och framåt fick kyrkorna bland annat nya väggmålningar, predikstolar, altartavlor, bänkinredningar, läktare, orglar och siffertavlor.

Kyrkan och kyrkvård idag

Träskulpturer och glasmålningar har gått förlorade under historiens gång och kalkmålningar har målats över. Vid restaurationer och omvårdnad av kyrkorna på Gotland idag försöker man ta fram och bevara så mycket som möjligt av denna kulturskatt. Detta är ett gemensamt ansvar för Svenska kyrkan Visby stift som startat Samfälligheten Gotlands kyrkor för detta ändamål. Kostnaden för att vårda kyrkorna bärs framför allt av medlemmarna i Svenska kyrkan.
Men kyrkorna på Gotland är så mycket mer än en kulturskatt som ska vårdas för efterlevande. Än idag är de levande rum där sockenborna fortfarande viger sig, välkomnar och döper sina barn samt tar farväl av nära och kära vid begravningar och inte minst firas det gudstjänst, i alla Gotlands kyrkor. Så som man har gjort i 800 år. Gotland är sannerligen de hundra kyrkornas ö!