Bergmans tallar | Bergmans Pines Gotlands officiella besöksplats

Familjevänligt

Måleri

Utställning

En akvarellutställning av konstnären och författaren Sven Teglund. An exhibit of water color paintings by the artist and writer Sven Teglund

Bergmans tallar
En akvarellutställning av konstnären och författaren Sven Teglund. Han beskriver den bäst själv:
Det är en serie akvareller där jag dokumenterat de stora tallar som Bergman passerade på sin morgonpromenad, och som han kallade sina vänner.

Jag fick hösten 2019 vistelsestipendium vid Bergmangårdarna och bodde två veckor i skrivarstugan.

Under min tid på Fårö började jag varje dag att följa den stig på stenstranden nedanför huset, där Ingmar Bergman varje morgon gick sin morgonpromenad. Både hans hus och promenadstråket är kantat av stora tallar, typiska för Fårö. Och det slog mig att alla dessa tallar stått där i alla år och att Bergman haft ett särskilt förhållande till dem.

I en intervju av Tobias Fröberg ställs frågan om inte ensamheten på Fårö är skrämmande eller påträngande. “Det är mycket märkvärdigt hur naturen omger en och hur man blir vän med träden som står vid stranden. De stora tallarna med sina väldiga rotsystem som hjälper dem att stå upp när det blåser 18 – 25 sekundmeter, sydostlig vind.”

Jag blev fascinerad av dessa tallar. Av deras former och särskilt i den skugga som bildas på marken när de står i det starka motljus som höstsolen skapar.

Bergman’s Pines
An exhibit of water color paintings by the artist and writer Sven Teglund best described in his own words:
“Bergman’s Pines” is a series of water color paintings where I have documented the large pines that Bergman Passed on his morning walk. He called them his friends.

The autumn of 2019 I stayed in the Writers Lodge at the Bergman Estate for two weeks.

During my time on Fårö I followed the path on the stone beach below the house, where Ingmar Bergman used to take his morning walks. Both his house and the path he walked along are lined with big pine trees, typical for Fårö. And it hit me that these pines have stood there all these years and that Bergman must have had a special relation to them.
In an interview that Tobias Fröberg did with Bergman, he asks the director if the solitutde of the island isn’t intimidating or intrusive. “it’s remarkable the way that nature surrounds you and how you become friends with the trees on the beach. The large pine trees with their giant root systems that help them stand upright when it’s blowing 35 to 49 knots south west.”
I became fascinated by these pine trees. By their forms and especially the shadow they throw on the ground when they stand in the sharp backlight of the autumn sun.